Överkänslig?

Bea är tillbaka i Linköping, världens bästa stad igen, HURRA!
Jag har bytt utbildning till en eftergymnasiell komvuxutbildning och det är i allmänhet bra.
Det enda som inte är bra är en av mina nya klasskamrater. Den här personen (låt oss kalla X) är äldre än mig och i första anblick fruktansvärt rolig och helt klart en frisk fläkt, men.... Det som sägs är fanimej inte okej.
X har inte vårdnaden om sina barn, inte bara tappat umgänget, utan faktiskt vårdnaden, till sitt ex som är kriminell (spritsmuggling och misshandel). Varje dag sägs saker som "Det var så struligt förr" , "Soc är idioter" , "Det är så orättvist". Men personen undviker jämt att säga vad som faktiskt hänt, utan får bara sig själv att framstå som ett offer, i varje situation.
Vår dispyt började med att X pratade om sitt ex nya partner, som enligt X är en dålig människa, utan egna åsikter som är ful och dålig i alla avseenden. Detta tyckte jag var väldigt hårt eftersom den här personen faktiskt är den som tar hand om X barn. Vidare sa X om sitt ex "Hoppas att det aset åker och ruttnar i fängelset, så att jag får tillbaka mina barn snart". Självklart förstår jag att X väldigt väldigt gärna vill ha tillbaka sina älskade barn, men att önska att barnens andra förälder ska åka i fängelse tycker jag fortfarande inte är sunt, OCH även om det skulle hända betyder ju inte det alls att X skulle få tillbaka vårdnaden, utan troligen skulle barnen hamna hos fosterföräldrar eller liknande alternativ.
Dagen efter att jag sagt detta fick jag en GROV utskällning på resecentrum, eftersom att jag var en jävla idiot, dålig människa, och det INTE är ok att säga saker som inte är direkt snälla.
"Du minns väl själv hur ledsen du blev igår när Y sa att din migrän bara kommer att bli värre med åren???!??!?!?!?!?" sas även framför Y (en annan klasskamrat). Även fast jag inte alls blivit ledsen (alla vet ju att ALLT blir värre med åren), men nu framstod det som att JAG snackat skit om Y bakom hans rygg.
Jag bad innerligt om ursäkt, jag hade gått över gränsen och det jag sagt hade inte varit ok, jag förstår det såhär efteråt. Vi blev sams.
Trodde jag...
Nu går alla dagar ut på att X drar gliriga kommentarer om mig. Jag skryter tydligen vad jag än säger (t.ex "Jag hade ont i magen" & "Min brorsa tränade också där"), jag är snobbig ("Bea tycker att min förlovningsring är alldeles för billig") och såklart fruktansvärt elak.
Men det som stör mig förutom detta är att X snackar skit JÄMT! Varje rast är det någon kompis eller kompiskompis som är dum i huvudet, snål, vräkig eller tråkig. Plus är X "smyg"rasist och har dragit kommentarer som "De heter ju bara Ali hela bunten, har de inte mer fantasi eller?" "Det kanske är ok att deras snorungar är med där DE kommer ifrån" och "Nej, dit vågar jag knappt åka, där är ju bara en massa negrer".
X pratar också skit om en tredje klasskamrat eftersom att den här personen efter MYCKET tjatande från X sida, berättade att när hon kände Xs nuvarande partner så knarkade den väldigt mycket. Klasskamraten är väldigt sällan i skolan så X har hela dagarna på sig att överdriva om vad som sas, och hur den här personen var jävligt snobbig och översittig av sig.
Och nu i torsdags så skällde X ut den redan nämnda Y HELA dagen. Först på morgonen för att Y dragit ett (visserligen bonnigt och småtråkigt) skämt vilket gjorde honom astaskig, jättedryg och till en riktig översittare. Han bad om ursäkt om han gjort X ledsen, och sa att han inte menat såra. Men när första rasten kommer och vi ska fika är det en plats som det är spilld cola vid, ingen vill sitta där, men tillsist är ju resten av bordet fullt så Y sätter sig där. X säger då "Jaaa du Y, där är ditt straff för att du är så taskig och dryg hela tiden".
Jag kan då inte hålla tyst och säger "Men bara enligt dig", varpå jag får som svar "Jahopp, så du tycker inte det? Nej ni är väl ena riktiga BÄSTISAR".
Sen trodde jag att det inte var något mer med det, vi pratade om annat och fortsatte som vanligt. MEN sen på lunchrasten börjades det igen, den här gången pratade X med en fjärde klasskamrat om hur jobbig Y är, inför Y. "Jaa, Y och jag vi går ju varandra på nerverna, han är ju taskig och dålig och elak och ska bara kommentera allt HELA TIDEN. Men det finns säkert något som han inte gillar med mig heller, eller hur?!?!", "Nej, men det vill jag inte påstå" säger Y eftersom att han inte vill gräla.
På det hela taget stör jag mig ganska rejält på den här personen, och jag hoppas att det blir bättre med tiden, för annars kommer jag att få ett nervöst sammanbrott!
Puss / Bea

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0