klagostunden

För en stund sen gick jag och Alex hem ifrån Madde som bor i bagge-huset. Det är lördag och det är sent, så såklart vet vi att det kommer att vara fulla människor ute på krogen. Det jag inte riktigt väntat mig var att en fuljävlaäcklighor brud har gömt sig längs vägen i Muséeparken för att hoppa fram och skrika mig rakt i ansiktet bara för att det är så fruktansvärt skojigt. Jag kanske var dum som inte förutsåg det. Sen tyckte hon att jag var himla tråkig som inte såg det roliga i situationen.

Självklart är det jätteroligt ur hennes perspektiv, här är hon skojig och busar och GÖMMER sig i en mörk park halv 1 på natten, för att sedan busigt hoppa fram och SKRIKA, det är ju omöjligt att det inte är roligt.

Folk tänker så jävla lite, och visst hon var full (som om detta är en bra ursäkt till att man får bete sig som en jävla idiot), men jag brukar också vara full och jag har aldrig gjort något liknande. Kanske bara är tråkjag som respekterar folk i mörka parker.

Förlåt, jag kanske bara är liiiite kinkig eftersom sist jag var i en liknande situation slutade det med "lätt"misshandel, sömnlöshet och terapi i ett halvår. Jag borde verkligen skärpa till mig och inte ta så allvarligt på det.

Pusspuss / Bea