klagostunden

Har precis reflekterat lite över varför vi inte klagar så mycket längre? Vad kan det bero på?
Det kanske har att göra med att vi båda har lite mer liv nu och inte tid att hela tiden klaga, eller i varje fall inte skriva om alla klagomål här. Eller kan det vara så att vi längre inte har någonting att klaga på?
Jag tror nog på en kombination av de båda två.

Kan faktiskt sakna gymnasietiden lite, som när jag var och hälsade på nollningen lite. De nuvarande treorna var till min förvåning mycket trevliga mot mig och då kände jag att man saknar gemenskapen. Kände att jag var tvungen att nämna det för även om detta är en klagoblogg så tycker jag att man ska försöka lyfta fram lite positiva saker också.

Däremot måste jag klaga lite. Facebook, facebook, facebook....
Jag är ju lite utav en facebooknörd, men det innebär inte att jag statusuppdaterar HELA HELA HELA TIDEN!!!!!!
Är så fruktansvärt trött på alla dessa meningslösa statusuppdateringar på alla möjliga språk.
För att inte tala om dessa "facerapes" då det verkar som att närmaste dagiset har hackat hela facebook och skrivit något roligt om kiss och bajs!
Sedan kan jag informera er som skriver om hur mycket ni festat, hur bakis ni är, vad ni åt till frukost eller vad eran senaste tröja kostade att jag BRYR MIG INTE!
Jag förstår att det är jättekul att alla ens vänner kan se att man är bakis, men sist jag kollade så tyckte ingen att det var coolt eller värt att notera så ge er! Skaffa bilddagboken eller lunarstorm så hamnar ni nog i rätt forum.


Anna